Gyllensparv vid Draven, Småland,
Midsommarafton 2001
Av: Sven Johansson - 25 June, 2001
Klockan
är tolv och stipulerad tid för första nubben är först vid kl sex på
kvällen. Detta betyder att det finns tid för ytterligare några timmars
meningsfull aktivitet (skådning) innan de sociala förpliktelserna tar
sin början. Vädret är si så där, lite regn med korta uppehåll mellan
skurarna. Detta brukar dock kunna producera en och annan rastande vadare,
varför jag bestämmer mej för att ta en sväng till Draven - där har
man ju i alla fall tak över huvudet.
Sagt och gjort. En kort stund senare äntrar jag Fridsnästornet på östra
sidan av sjön och börjar avspana vadarmarkerna i centrala delen av sjön.
Det verkar dock ganska avslaget bortsett från en mindre flock brushanar
och en och annan grön- och rödbena.
Under spaningen så förnimmer jag svaga fragment från en sång genom
tornfönstret, en sång som jag till en början avfärdar som en udda sävsparvsdialekt.
Men allt efter som minuterna går kryper dock en smygande osäkerhet på -
det låter ju helt klart skumt, tonen i sången är lite ödslig och
klingande och någon sävsparv med den dialekten har inte hörts vid
tidigare besök. Regnet har vid det här laget släppt efter lite, varför
jag bestämmer mej för att kliva ut ur tornet för att höra lite bättre
och lokalisera varifrån sången kommer.
Lite handjagarspaning över markerna i norr ger klent resultat, varför
jag ganska snart övergår till att lite mer noggrant tuba över terrängen
intill vallen och diket norr om tornet. Efter några sävsparvar börjar
missmodet krypa fram, det var naturligtvis en sävsparv ändå - tills en
knallgul sak, som sitter på taggtråden till staketet, dyker upp i synfältet.
VA TUS...!!! Snabb korrigering till 60X. Därefter inträder en
minneslucka.
Några ögonblick (tror jag) senare när pulsen sjunkit till 200 slag
inser jag fakta, jag står och tittar på en vackert utfärgad hane
gyllensparv. Jag vet det så väl eftersom jag bl.a. sett arten på häckplats
i Finland, men rusar ändå efter fågelboken eftersom det bara inte kan
vara sant.
Men det är det och jag börjar så sakteliga inse stundens allvar. Det är
Midsommarafton och många C3-skådarna befinner sej i familjens sköte
sjungandes glada snapsvisor - och nu ska jag förstöra allt ihop.
Men är man osäker på taktiken så slår man en signal till herr Nord
och vi blev snabbt rörande överens om att en äkta C3-medlem får inte
backa för sådana bagateller.
Kl 13.15 satte förmodligen en och annan C3-are sillen i vrångstrupen när
det första larmet letat sej ut i stugorna och sedan dröjde det inte många
minuter förrän de första X-försedda bilarna dök upp på arenan.
När dessa rader plitas ihop vid middagstid den 25:e så sitter sparven
fortfarande kvar och sjunger intensivt. Måtte det komma en hona - det är
han värd efter att ha spridit så mycket glädje.
Sammantaget så känns det som det varit en enda lång skådarfest -
enbart glada miner så långt ögat nått och ingen har nog behövt våndas
mer än max 10 minuter innan aktören bröstat upp sej inför hänförda
åskådare.
Markägare och övrig lokalbefolkning droppade in då och då, förundrade
och imponerade över att en liten sparv kan locka kanske upp emot
fyrsiffrigt antal besökare till deras Draven.
Sven
Johansson
Framnäs Ås
330 10 Bredaryd
Tel. 0371-70117
|