Gyllensparv vid Draven, Småland, Midsommarafton 2001
Av: Sven Johansson - 25 June, 2001

Klockan är tolv och stipulerad tid för första nubben är först vid kl sex på kvällen. Detta betyder att det finns tid för ytterligare några timmars meningsfull aktivitet (skådning) innan de sociala förpliktelserna tar sin början. Vädret är si så där, lite regn med korta uppehåll mellan skurarna. Detta brukar dock kunna producera en och annan rastande vadare, varför jag bestämmer mej för att ta en sväng till Draven - där har man ju i alla fall tak över huvudet.
Sagt och gjort. En kort stund senare äntrar jag Fridsnästornet på östra sidan av sjön och börjar avspana vadarmarkerna i centrala delen av sjön. Det verkar dock ganska avslaget bortsett från en mindre flock brushanar och en och annan grön- och rödbena.
Under spaningen så förnimmer jag svaga fragment från en sång genom tornfönstret, en sång som jag till en början avfärdar som en udda sävsparvsdialekt. Men allt efter som minuterna går kryper dock en smygande osäkerhet på - det låter ju helt klart skumt, tonen i sången är lite ödslig och klingande och någon sävsparv med den dialekten har inte hörts vid tidigare besök. Regnet har vid det här laget släppt efter lite, varför jag bestämmer mej för att kliva ut ur tornet för att höra lite bättre och lokalisera varifrån sången kommer.
Lite handjagarspaning över markerna i norr ger klent resultat, varför jag ganska snart övergår till att lite mer noggrant tuba över terrängen intill vallen och diket norr om tornet. Efter några sävsparvar börjar missmodet krypa fram, det var naturligtvis en sävsparv ändå - tills en knallgul sak, som sitter på taggtråden till staketet, dyker upp i synfältet. VA TUS...!!! Snabb korrigering till 60X. Därefter inträder en minneslucka.
Några ögonblick (tror jag) senare när pulsen sjunkit till 200 slag inser jag fakta, jag står och tittar på en vackert utfärgad hane gyllensparv. Jag vet det så väl eftersom jag bl.a. sett arten på häckplats i Finland, men rusar ändå efter fågelboken eftersom det bara inte kan vara sant.
Men det är det och jag börjar så sakteliga inse stundens allvar. Det är Midsommarafton och många C3-skådarna befinner sej i familjens sköte sjungandes glada snapsvisor - och nu ska jag förstöra allt ihop.
Men är man osäker på taktiken så slår man en signal till herr Nord och vi blev snabbt rörande överens om att en äkta C3-medlem får inte backa för sådana bagateller.
Kl 13.15 satte förmodligen en och annan C3-are sillen i vrångstrupen när det första larmet letat sej ut i stugorna och sedan dröjde det inte många minuter förrän de första X-försedda bilarna dök upp på arenan.
När dessa rader plitas ihop vid middagstid den 25:e så sitter sparven fortfarande kvar och sjunger intensivt. Måtte det komma en hona - det är han värd efter att ha spridit så mycket glädje.
Sammantaget så känns det som det varit en enda lång skådarfest - enbart glada miner så långt ögat nått och ingen har nog behövt våndas mer än max 10 minuter innan aktören bröstat upp sej inför hänförda åskådare.
Markägare och övrig lokalbefolkning droppade in då och då, förundrade och imponerade över att en liten sparv kan locka kanske upp emot fyrsiffrigt antal besökare till deras Draven.

Sven Johansson
Framnäs Ås
330 10 Bredaryd
Tel. 0371-70117